tisdag 1 juli 2008

Inuti varje tjock flicka ...

... finns en smal flicka och en massa choklad. Så var det någon som sa, kommer inte ihåg vem eller var jag har sett det. Jag tycker det stämmer väldigt bra, för när jag t.ex. går förbi ett skyltfönster och ser min spegelbild eller ser ett foto av mig själv, blir jag alltid lika förvånad -- vem är den där tjockisen? Erhm, det var visst jag.

I mitt fall är det inte bara choklad som fyller ut det där extrautrymmet utan även försvarliga mängder glass och goda efterrätter.

Idag är emellertid den första dagen under Den Nya Ordningen och första steget mot att kunna kliva i byxorna jag hade för två år sedan. (Att detta steg har tagits oräkneliga gånger tidigare har ingen betydelse just nu. Jag är en obotlig optimist.)

Frukost för Den Nya Ordningen

2 nästan hårdkokta ägg
Grönsallad av något slag
10 cm salladslök, finstrimlad
En liten näve koriander, finhackad
En liten näve dill, finhackad
En liten bit röd pepparfrukt, finhackad
God olivolja
Lite pressad citron
Örtsalt, svartpeppar

Blanda allt utom äggen. Dela äggen i fyra bitar och tillsätt dem. Ät långsamt och drick vatten till. Var nöjd och belåten fram till lunch.

9 kommentarer:

Jessika sa...

jag kunde ta några av dina kilo. kilona rasar av mig och ingen vet varför. Eller jo, jag äter inte för jag har nada aptit och det är ju en av förklaring.

Anna sa...

Lycka till! Och må ambitionerna räcka så länge det behövs :)

Ninni sa...

Livet känns ibland som en enda kamp med vikten, skulle man kanske strunta i det där och förhoppningsvis hålla vikten någorlunda ändå? Jag var jätteduktig(?!) för tre-fyra år sedan och gick ner 10 kilo och det höll jag ganska bra ända tills jag flyttade hit. Jag har visserligen ingen våg men kläderna sitter som limmade på mig så det borde innebära lite övervikt. Det finns ju hur mycket gott att äta och dricka som helst!! Fett, sött och onyttigt!! Massor av nötter, söta bakverk och ostbröd...
Nej jag ska inte fresta dig, jag önskar verkligen lycka till. Man mår sååå mycket bättre när man är nöjd med sin vikt. Jag håller tummarna och frukosten såg ju jättegod ut!

görel sa...

Jessika, du kan gärna få några kilon men hellre lite av min goda aptit -- den är det inte kul att bli av med.

Anna och Ninni, tack för glada tillrop! Ja -- det finns många frestelser och många goda saker att laga. Och många anledningar att tumma på reglerna. Men jag ska vara ståndaktig. Åtminstone till helgen.

Kersti sa...

Hur går det? Jag skrev ett inlägg förut som försvann. Men jag hejar på, det är klart att du grejar det. Glöm inte att långa promenader och cykelturer kan göra underverk.

görel sa...

Kersti, tack för uppmuntran! Jag har dock vacklat i mina föresatser några gånger, vägen mot min gamla garderob är slingrig och full av fallgropar. Men jag ska dit!

Promenader och cykling är jättebra och alldeles gratis!

Bloggblad sa...

Intressant... jag startade en sån nyordning redan i januari, inställd på lång tid och med långsamt resultat. Och det stämde... det långsamma alltså. Men 4 kg på ett halvår... blir 8 på ett år...:) Och det tog mig 15 år att lägga på 15 kilo. Jag har ingen brådska och har inte varit hungrig, bara skärpt till mig och uteslutet onödorna.
Faktiskt är det lättare när jag gör det för den framtida hälsan och inte för skönheten. Fick en chock när jag blev så otymplig i vintras när jag skar upp knäet... En riktig chock. Nyttigt.

Åsa sa...

Heja, heja, heja! Vägen till gamla garderoben är lång, jobbig och mycket påfrestande. Och som du poängterar är den full av fallgropar.
Själv har jag hållit på sedan 1 maj och än har inte ett gram fallit, inte en mm gett sig iväg men skam den som ger sig!
Det tar tid. Minst lika lång tid som det tagit att lägga på sig alla kilon som man vill bli av med. Jag håller på dig! En vacker dag slinker du i de där snyggbyxorna igen :)

görel sa...

Bloggblad och Åsa: Ni har alldeles rätt -- det ska gå långsamt. Och skönheten kommer inifrån. (Typ ...!)

Åsa, vi får väl heja på varandra lite då och då!